Tingebro och Långebro

Kartor över Tingebro och Långebro

Den här kartan från 1683 visar Emån och diket från Kolsrums ängar. Det finns två korta broar, en över ån och en över diket. Konturerna av broarna är förstärkta pga dålig bildkvalité.

Strecket som löper parallellt strax under vägen är ett staket.

Den här kartan är från 1689. (avritning). Den visar en och en halv bro. På kartan syns namnen "Tingebro" och "Långebro" utskrivna. Så även om inte hela Långebro är medritad så kan man anta att den långa bron var byggd vid tillfället. Alltså skulle Långebro ha tillkommit mellan åren 1683 och 1689.

Lägg märke till den utritade formationen vid ordet "Skans" (Skantz på orginalkartan). Det är det värn som byggdes 1612 av danskarna. se danska värnet

Den här kartan från 1695 visar två ungefär lika långa broar. Det kan ju verka som om Långebro inte var byggd, men om man jämför broarnas inbördes vinkel och åns krökning så kan man anta att den här kartan håller en betydligt lägre geometrisk kvalité. Därför kan man nog utgå från att broarna är slarvigt ritade.

1763 Namnen "Tingbro" och "Långebro" syns tydligt. Långebro är tydligt utbyggd ända fram till rågången mellan Kolsrum och Staby ägor.

Möjligen är det en grind som syns som en liten fyrkant just där vägen mot Kolsrum korsar staket som syns även på kartan från 1683.

Denna karta från 1772 visar tydligt broarna och staketet som avgränsar vägen från Kolsrums åker och äng.

En liten stuga har dykt upp utmed vägen mot Kolsrum, på nästan exakt samma plats som den tidigare omnämnda "skansen".

Långebro syns nu vara ännu längre och verkar passera rågången mot Staby. Men det kan vara vägen som är redovisad med en snarlik tvärrandning. Jfr vägen mellan broarna.

1776 Öster om Långebro står det "källa." invid en cirkel. Det var säkert en brunn. Förmodligen den som Gustav II Adolf drack ur och blev sjuk av 1612.
Annars är ju den här kartan ganska lik ovanstående men med den skillnad att stugan invid bron saknas. Istället finns där två små runda figurer utmed ån. De är för små för att vara riktiga hus. Texten mellan dem är svår att se tydligt, men det skulle kunna stå "Backe Stugor" Det skulle då kunna vara så att de stugor som syns på omstående kartor var en eller flera backstugor där de fattigaste och egendomslösa bodde.

1779 finns åter en stuga med. Kartan är rätt grov och håller något lägre kvalité, men att det rör sig om ett bostadshus med skorsten är otvivelaktigt.

Det kan ju vara en symbolisk redovisning av en eller flera stugor

Kartor över Tingebro och Långebro
	Den här kartan från 1683 visar Emån och diket från Kolsrums ängar. Det finns två korta broar, en över ån och en över diket. Konturerna av broarna är förstärkta pga dålig bildkvalité. Strecket som löper parallellt strax under vägen är ett staket.
	Den här kartan är från 1689. (avritning). Den visar en och en halv bro. På kartan syns namnen "Tingebro" och "Långebro" utskrivna. Så även om inte hela Långebro är medritad så kan man anta att den långa bron var byggd vid tillfället. Alltså skulle Långebro ha tillkommit mellan åren 1683 och 1689. Lägg märke till den utritade formationen vid ordet "Skans" (Skantz på orginalkartan). Det är det värn som byggdes 1612 av danskarna. se danska värnet
	Den här kartan från 1695 visar två ungefär lika långa broar. Det kan ju verka som om Långebro inte var byggd, men om man jämför broarnas inbördes vinkel och åns krökning så kan man anta att den här kartan håller en betydligt lägre geometrisk kvalité. Därför kan man nog utgå från att broarna är slarvigt ritade.
	1763 Namnen "Tingbro" och "Långebro" syns tydligt. Långebro är tydligt utbyggd ända fram till rågången mellan Kolsrum och Staby ägor. Möjligen är det en grind som syns som en liten fyrkant just där vägen mot Kolsrum korsar staket som syns även på kartan från 1683.
	Denna karta från 1772 visar tydligt broarna och staketet som avgränsar vägen från Kolsrums åker och äng. En liten stuga har dykt upp utmed vägen mot Kolsrum, på nästan exakt samma plats som den tidigare omnämnda "skansen". Långebro syns nu vara ännu längre och verkar passera rågången mot Staby. Men det kan vara vägen som är redovisad med en snarlik tvärrandning. Jfr vägen mellan broarna.
	1776 Öster om Långebro står det "källa." invid en cirkel. Det var säkert en brunn. Förmodligen den som Gustav II Adolf drack ur och blev sjuk av 1612. Annars är ju den här kartan ganska lik ovanstående men med den skillnad att stugan invid bron saknas. Istället finns där två små runda figurer utmed ån. De är för små för att vara riktiga hus. Texten mellan dem är svår att se tydligt, men det skulle kunna stå "Backe Stugor" Det skulle då kunna vara så att de stugor som syns på omstående kartor var en eller flera backstugor där de fattigaste och egendomslösa bodde.