Magnus Forsmans rapport	Det som handlar om Tingebro med omnejd är blåmarkerat
	Handbörds och Tunaläns härader Enligt Kungl.Majt:s höga befallningshavares cirkulär B ( ..?) av den 19:e sistlidne? december rörande en historisk beskrivning om vägarna i riket, får jag härmed uppgiva de (........?) som vara mig bekanta i detta ämne. Ehuru jag enligt befallning upmätt och dels lands- och häradsvägarna uti Handbörds och Tunaläns härader av Kalmar län , åren 1790 och 1791, har jag icke erhållit några pålitliga traditioner som känna bestyrka landsvägarnas första anläggning; men större delen av de nu indelta häradsvägarna genom högvälborna generallöjtnanten, landshövdingens och riddarens baron Rappes försorg anlagda och sedemera uppbrutna och i stånd satta. När den så kallade Stockholmsvägen som löper igenom Handbörds härad Högsby socken, såsom den största och (mest åldriga?), först blivit anlagd är på orten inte (känt?), men allmogen kalla honom "Stora Kongsvägen"; ifrån den (....?)avgår Mönsterås landsvägen vid Bötterums torp igenom Fliseryds socken till köpingen Mönsterås där den träffar den så kallade Strandavägen som löper mellen Kalmar och Västervik. Igenom detta Handbörds härad i Kråksmåla och Fagerhults socknar löper även den så kallade Eksjö landsvägen, som efter traditionen skall först vara anlagd i början av detta sekel, (helst?) gamla män ännu intyga att deras föräldrar fört sin tjära och övriga exporter på hästar, då denna landsväg var endast ridväg. De i (senare?) åren uppgjorda nya Häradsvägar uti
	Handbörds härad är 1:o Grönskogsvägen i Fliseryds socken, som avgår från Mönsteråsvägen vid Läggevi krutbruk, förbi rusthållet Grönskog, och träffar Strandavägen vid torpet Lövshult. 2:o Aboda-vägen i Högsby socken, avviker från Stockholmsvägen vid Smedtorpet, förbi Aboda gästgivaregård och träffar Eksjö landsvägen vid Kråksmåla gästgivaregård. 3:o Foglebo-vägen, avviker från Stockholmsvägen vid Högsby kyrka, förbi Fogelfors bruk och gästgivaregården Foglebo, varifrån han sedemera delar sig och löper såväl åt Björkmossa gästgivaregård i Virserums socken, som Fagerhult, där han träffar Eksjö landsvägen på hemmanet Näshults ägor. 4:o Triabovägen avgår från sistnämnda väg vid Fagerhults kyrka, förbi hemmanet Triabo och vidare till Björkmossa gästgivaregård, anlades år 1789 enligt resolution av den 3:e juli samma år. 5:o Elghultsvägen , avviker från Eksjö landsvägen vid grönskåra by och löper till Elghult i Kronobergs län, och vidare till Växjö. Om Foglebo-vägens läge har varit rättegång, vilken (höglovl?) kungl. kammarkollegium genom utslag den 27 maj 1788 såvida avgjort att denna väg skulle anläggas väster om Emån i stället för att han förut varit gjord på östra sidan, såsom bekvämligare och mindre underkastad översvämning av Emån vissa årstider. Stockholmsvägen är med mil-stenar försedd med årtalet 1737. Mönsteråsvägen är ej
	utmärkt till miltal, såsom förmodligen senare tillkommen och eksjö landsvägen är med träpålar försedd som till större delen är förfallna. Om alla dessa vägar har man inga vidare traditioner eller handlingar, men det är säkert att de från uråldriga tider blivit nyttjade, först såsom ridvägar men sedemera uppröjda, och att de gemenligen sträcka sig genom skogsrika bergstrakter. Bland de (märkeliga?) broar i detta härad ligger några över Emån, som är bland de största strömmar här i orten, såsom 1:o Blankebro vid Forsaryd by. 2:o Kyrkebron vid Högsby kyrka, 109 alnar lång. 3: o Tingebro 329 alnar lång, på Stockholmsvägen emellan Högsby kyrka och Staby gästgivaregård; skall nu byggas på pålar för vattnets obehindrade lopp skull. Skall efter berättelse ha sitt namn av ett lagmansting som därstädes blivit hållet av lagmannen Arvid Trolle, på 15:de seklet. 4:o Ruda bro, 120 alnar lång, förlidet år nybyggd på pålar genom herrar ägares av Berga och Ruda egen kostnad. 5:o Läggevi bro vid Läggevi krutbruk, på Grönskogvägen 110 alnar. Utom dessa över Emån beskrivna broar är Långebro på Mönsterås landsvägen 95 alnar lång Fliseryd kyrka. Qvillebro på Foglebovägen vid Högsby prästgård 40 alnar. Elmhultebro 28 alnar, Målebro 15 alnar, kvillebroar vid skillnaden Högsby och Kråksmåla socknar 44 alnar lång alla på Abodavägen belägna. Alsterbro på Eksjö landsvägen över Alsterån emellan Kråksmåla och Bäckebo socknar, dels av sten, dels av trä, 99 alnar. Grönskåra bro på samma väg 42 alnar, utom fleramärre av mindre betydenhet. Runstenar finns uppresta vid Drageryd by på en hög kulle i gärdet vid den Foglebo-vägen som varit öster
	om Emån, varpå likväl inga runor är synliga. På norra änden av Tingebro finns över 100 ättehögar, större och mindre, på bägge sidor om landsvägen, i vilka blivit funna spjut, svärd och andra gamla minnesmärken, som förutom ett gammalt rökelse-kar, för 30 år sedan, därstädes blev uppgrävt. dessa högar har antingen tillkommit genom något fältslag, som här av gamla traditioner allmänt besannas, eller också har de sin upprinnelse i hög-åldern. Vid södra änden av denna bro är en stor landbacke, Skansen kallad, (där ännu?) finns lämningar och (....?) efter bröstvärn och redutter såväl som på norra sidan av strömmen. Vid Staby gästgivaregård som endast är några hundra alnar söder om Tingebro finns nog tydliga lämningar (....?) av ett domare-säte, fast många stenar där vid åkerns uppodlande är borttagna. Bredvid Abodavägen mitt för hemmanet Branthult på Aboda ägor finns ett högt berg, Abo klint kallat, ac cirka 70 á 80 alnars (.....?) höjd ifrån ytan av en nedanför liggande sjö, varpå man kan se flera mil omkring sig, är för övrigt betäckt med en fruktbar jordmån beväxt med allehanda skog. Detta är allt vad jag har mig bekant i detta ämne, (varför utan?) jag får anmärka att på de av mig åren 1790 0ch 1791 till Kungl. General Lantmäterikontoret inlämnade situationskartor med dess beskrivningar över lands- och häradsvägarna i Handbörds och Tunaläns härader av Kalmar län, finns vägarnas längd, alla (mätbara?)(....?) och broar, samt vid vägen synbara kyrkor, herrgårdar, gästgivargårdar och flera byar till sin belägenhet uppräknade. Hammarby 14 februari 1794 Magnus Forsman