VARFÖR I HELA FRIDEN GÖR MAN NÅ´T SÅN´T HÄR ????

Jo därför att...

Något som hämmat praktiserandet av mitt lokalhistoriska intresse och nyfikenhet
på samhällets tidigare utveckling, har många gånger varit bristen på kartor.

Det är inte lätt att bilda sig en uppfattning om hur en viss miljö såg ut om man inte
har en karta som visar hur byggnader och vägar var placerade i förhållande till
varandra. Äldre människors minnen och gamla nedtecknade beskrivningar av
platser och människor om bott och verkat i trakten blir lättare att förstå och placera,
om man har en karta som visar omgivningarna vid den aktuella tidpunkten.

Högsby samhälle är dåligt försett med äldre kartor.

De få kartor som finns är av skiftande kvalité och med olika skalor. Det är även
långt mellan karteringstillfällena och kartorna omfattar olika delar av samhället.

Tanken på att skapa ett kartverk där det är lätt att jämföra samhällets byggnadsbestånd
under olika tidsperioder har således växt fram ur ett reellt behov.
1994 började jag samla ihop material lite mera seriöst och sammanställa kartorna.
I december 1995 var jag klar med 16 st analoga kartor och en tjock pärm med
nästan 300 registerblad. Därefter började arbetet med att föra över hela projektet
till någon sorts digital databas som kopplar ihop kartor och attributdata och hösten
-97 var det klart. Under den kommande vintern föddes idén att försöka få ut allt-
ihop på Internet och konverteringen till HTML tog några månader.

Ambitionen har inte varit att skapa en fullständig dokumentation av varje enskild
byggnad och dess invånare, utan tvärtom har tanken varit att återspegla Högsbys
utveckling på ett lätt överskådligt sätt, som ger en uppfattning om hur samhället har
expanderat i stora drag.

Under arbetets gång har det visat sig att Högsby samhälle har en mycket spännande
historia, kantad av intressanta och driftiga människor som alla har del i skapandet av
den centralort vi har idag.

Därför kändes det riktigt att i viss mån anteckna uppgifter om viktiga händelser,
handelsmännens intåg och förflyttningar över samhället mm, allt eftersom uppgifterna
dök upp. Kanske har det även lyckats att skapa en viss kontinuitet som korresponderar
till de berättelser som finns nedtecknade men som annars kanske kan vara svåra att i
detalj placera såväl geografiskt som kronologiskt.

Kartverket är upplagt så att det finns en karta för varje årtionde under 1900-talet.
På grund av sämre utgångsmaterial så är perioderna utökade till tjugo år från 1800-1880.

Kartans utbredning begränsas av järnvägen och Emån.

Nästan alla hus har en länk till ett registerblad. Registerbladen innehåller uppgifter om
löpnummer, byggnadsår, fastighetsbeteckning samt i förekommande fall anteckningar
om byggnaden och dess uthus.
En viss inkonsekvens vid numreringen har gjort att en del uthus har fått eget registerkort
medan de flesta har numrerats som bihang till huvudbyggnaden.

Beträffande byggnadsår så avser ett "e" (ex. e1910) att byggnaden uppförts efter nämnda år,
och ett "f" (ex. f1910) att den uppförts före nämnda år.

Vidare kan nämnas att byggnadsåret i flera fall avser tiden för första lagfart vilket inte tvunget
innebär att huset byggdes då (ibland är huset äldre).

Klarröd färg i huset betyder att byggnaden uppfördes under den period som kartan representerar.
Detta förekommer endast då det föreligger en rimlig säkerhet om byggnadsåret.

Förhoppningsvis kan dessa kartor och anteckningar utgöra en plattform för den intresserades egna djuplodande forskning.

Jag hoppas även kunna komplettera med flera bilder från samhället. Både nya och gamla.

Vänliga hälsningar

Torgny Kratz